Kära maken och jag åkte till återvinningen idag. Fyra lass med släpkärra blev det. Jesus vad skräp vi samlat på oss och det kändes så skönt att slänga bort saker och ting. En rening för själen.
Nåväl, när jag springer omkring och bubbar och bär och slänger allehanda pinaler och tallris och virke och diskmaskiner och hårddiskar och skrivare och skor och mera tallris och kläder och trasiga speglar och mera tallris reflekterar jag över varför fruarna i de övriga familjerna sitter i sina svenssongrå bilar medan männen med jobbarbrallor från Jula med pressveck springer som tättingar mellan containrarna märkta "brännbart", "well", "icke återvinningsbart", "tryckimpregnerat", "trädgårdsavfall", "elektronik", "färg". Va? Hallå? Är det inte lika mycket fruarnas skräp? Eller är det någon form av social kod som jag inte anammat?
Återvinning=manligt?
De vill väl inte förstöra naglarna. Annat är det med dig och mig som vet hur ett rejält jobb ska utföras, Vi kan Vi!
SvaraRaderatänk om alla kunde vara som vi då skulle världen vara ett mycket bättre ställe:)
SvaraRaderaMen eftersom du gillar att gå lite dina egna vägar så är det väl bra att du gör "karlgöra". Eller?
SvaraRaderaVaddå återvinning - det är väl bara att göra som min granne, släng grejorna i närmaste buske.
SvaraRaderajag kände mig mycket mycket macho, minsann. Det var nästan så jag gick lite extra bredbent, två prillor under läppen för att verkligen understryka min "manlighet". Men nästa gång ska jag nog istället slänga soporna hos luttrad bibblas granne. Säkert kan grannen få en rostig vedkap och massa björkris och varför inte min gamla toalettstol...
SvaraRadera