lördag, mars 12, 2011

Jag är asocial och jag är stolt över det

Jag har många gånger funderat över hur människor orkar socialisera så mycket på sin fritid. Umgås med vänner och bekanta och snacka om ditten och datten och bara sitta upp och ner på en stol eller i soffan i timtal och bara snackasnackasnackasnackasnacka.

Kalla mig gärna asocial men när jag är ledig föredrar jag mitt eget sällskap. Det har naturligtvis med att göra att jag jobbar och alltid har jobbat med att serva folk. När arbetsdagen är slut är jag socialt övermätt. Inte en bit socialiseringstårta går ner. Det är i min ensamhet jag laddar mina energibatterier.

Helt enkelt

3 kommentarer:

  1. Det är sant och jag förstår dig men ibland kan man få energi kick av att träffa vänner oxå. Bor man som jag ute i skogen då får man sällan spontan besök och det är skönt faktiskt.

    SvaraRadera
  2. Jag känner precis likadant, har aldrig varit mycket för att umgås med allt och alla alltid, jag sitter hellre här under min korkek... och luktar på blommorna, jupp, här citeras det Ferdinand :)

    SvaraRadera
  3. Mona: du har helt rätt, kuliga vänner är energiboostare, ungefär som du=)

    Sebbeponken: Det bor en kossan Ferdinand i mig och jag sitter också hellre här under min korkek och luktar på blommorna...

    SvaraRadera