Juletider juletider...minnen från Dublin och läget från Valbo

Det är lördag, kära vänner. Glöggen är het och rykande. Granen är klädd. Köttbullarna är rullade(tack Micke). Knäcken är klar (tack kära Micke och BARNEN). Ja, jag kan faktiskt inte koka knäck (trots mina över 300 högskolepoäng....)Idoga försök och förstörda kastruller har gjort mig ganska så resignerad och jag överlåter därför med varm hand dylika karamellbestyr till övriga familjemedlemmar. Tack kära ni.

Vet ni vad jag istället gör? Städar. Städar. Och städar. Lite mangling kommer däremellan också. Och hundpromenader. Och jag är mycket glad över att meddela att Halifax var riktigt skärpt idag vid apporterings och sökövningarna. Vi hade så roligt. Effektiv är således mitt mellannamn. Idag. Imorgon. Varför inte för alltid kanske?

Nåväl, det var inte det jag skulle dryfta just nu. Det är ju snart jul och vi har ju varit i Dublin för en tid sedan. Om detta har jag inte nämnt ett enda ord. Dåligt? Jo.

Dottern träffade sin far för första gången i vuxen ålder. Det var STORT. Och kändes så BRA. Mer av detta vill vi se. Detta är början.

Dublin i juletider är för övrigt något alldeles alldeles extra. Juldekorationer och julmusik och julshopping av oerhörda men också oerhört kitschigt vackra proportioner. Så trevligt hade vi. Tack Tony. Och tack Dublin. Vi kommer tillbaka...



Allt gott, kära vänner