Iiiieeeeeeeee! Bloooood!

.....skrek jag (nåja, tämligen diskret eftersom det var inombords) i morse när jag noterade att mina fekalier var alldeles blodiga!

Sedan mindes jag att jag ätit ugnsgratinerade rödbetor till middag...

Atletisk boknörd med noll sinne för bollar

Jaaa då, det är tydligen så jag uppfattas. Atletisk låter ju skoj. Men hur kan man bara genom att se på mig avgöra min totala avsaknad av bollsinne? Är det månne mitt blonda hår?

Boknörden, herself:)

heidi goes hushållerska

Semester? Vad är det? Jag lagar mat, tvättar och dammsuger och folket kommer hem och bara är. Och jag är...hushållerska! Förvisso har jag "egen tid" under förmiddag och tidig eftermiddag men det betyder väl inte att jag ska serva under kvällen? Har jag fel?

Undrar om någon märker om jag sprider ut havregryn över köksgolvet? Hur många dagar tar det innan någon tar upp det?

Fortsättning följer...

längtar efter kärlek

Konstigt det här med sex och samlevnad. Jag har inte stuckit under stol med att mitt sex- och samlevnadsliv varit minst sagt obefintligt. Jag och maken är väg mot skilsmässa/familjerådgivning/interna och intima samtal i syfte att utröna vilka magiska krafter låtit oss dras till varandra och påminna oss om detta. Det glimtar till i oerhörda fyrverkerier de gånger vi inser att vi är gjorda för varandra men de gånger då vi suckar och hamnar i ett sumpigt känslomässigt träsk är betydligt oftare förekommande dessvärre.

Mycket har att göra med bristen på intimitet, kan man till exempel titta någon i ögonen djupt när nyheterna är på teve? när det är en cliffhangersituation i en hyrd dvd?, när hustrun går iklädd orangea svandunsprydda underkläder? Va va va?

Inte undra på att en känslomässigt uthungrad bibliotekarie slukar kärleksromaner som Bröllopsfixaren och bara önskar att så här kan det vara!

Cykling, gång, slappning och en generad make

Just nu funderar jag på huruvida jag ska GÅ till hunddagis och sen CYKLA till jobbet. Eller om jag ska GÅ till hunddagis och åka BUSS till jobbet. Eller ta BILEN till hunddagis och CYKLA till jobbet. Eller vad? Svåra beslut, kära vänner.

Det är min sista vecka på jobbet före semestern och jag har bunkrat med en hel massa böcker. En vecka ska jag bara slappa hade jag tänkt. Heidislappning är boklyssning, altanmåleri, trädgårdsarbete, köksrengöring, vardagsrumsgolvsoljning, bokhylledamning, inredning och långa härliga hundpromenader med fyrfotingen.

Pss, maken Micke läser visst inte min blogg särskilt frekvent. Synd om honom. Och när jag häromsistens lade ut "fina" lättklädda bilder på mig själv så missade han detta. Grannen poängterade detta faktum för honom och maken kände sig sålunda nödgad att göra ett bloggbesök. Reaktionen då, kära vänner??? En synnerligen generad och mållös make...

Därefter en resignerad suck: "Det är hustrun det..."

Madwoman in the attic - det är jag det är jag

Vi som kan vår litteraturhistoria och vi som är heta kvinnor med starka passionerade känslor, ja vi vet hur Madwoman in the Attic - Bertha Mason - (en av de mest kända Madwoman som historien känner till) känner när hon blivit förfördelad!

Bertha Mason tände ju sen eld på Thornfield, en eld som brann med samma styrka som hennes eldiga humör. Hon hade ju blivit förfördelad av sin man. Hon hade blivit inlåst för att hennes sinne ansågs farligt. Inte undra på att hon tände eld på huset och valde att dö i lågorna.

Just nu, kära vänner, är jag Bertha Mason reinkarnerad

Hellre dör jag än fikar med mig själv.

Gud vad jag är tråkig. Jag har absolut inget att förtälja för er kära vänner. Inget roligt i alla fall.

Jag är således en sådan typ som jag absolut inte skulle bjud hem på en god kopp java för då skulle jag dö av tristess. Sorgligt va?!


Men jag är i gott sällskap. Ayla, Goethes Werther, Skorpans brorsa Jonathan, Elisabeth Nemerts askungekaraktärer och Murakamis Toru och Paulo Coelho är också så där übertråkiga att jag hellre lägger mig ner och självdör än jag inte ens överväger att sätta i en Melittapåse i bryggtratten.

Heidi goes berg- och dalbana

Och livet går upp... Och livet går ner... Och upp.... Och ner....

Heidis kreativitet är vetenskapligt belagd

Jag har fått en vetenskaplig förklaring. Alltså, anledningen till mina outsinliga kreativitetsflöden. Jag har ADHD. Personer med ADHD är mer kreativa.

Censurens eftertanke

Det finns bloggar som handlar om böcker, filmer, mode, bibliotek, giftermål, trädgårdar, skilsmässor, tonåringar och allt vad som finns att prata om. Bloggandet är varje människas enskilda rätt att få ventilera allt som berör i tillvaron. Det kan vara allt från politik till mensproblem. '


Min blogg är således min privata dagbok där jag har rätten att skriva om allt det som händer i mitt liv för att helt enkelt ventilera och skapa distans till allt som sker. En slags terapi således. Det har hitintills handlat om allmängiltiga allehanda ämnen som glädjeämnen och lessenheter.


Eftersom varje människas liv och leverne är ett resultat av sociala konventioner och relationer innebär mitt bloggande att jag nämner folk och fä som påverkar mig på det ena eller det andra sättet. Och det är inte alltid det är en trevligheter som avhandlas. Och så kommer det fortgå. Så måste det fortgå eftersom varje människa blir till i den social sfären.


Hädanefter får då varje person av manskön jag omnämner det bibliska namnet ADAM och varje person av kvinnokön EVA. Blir det om möjligt flera personer samma gång jag pratar kring blir det Adam 1, Adam 2, Eva 1, Eva 2 och så vidare....


Lessenheterna som den närmaste tiden avhandlats är bara mina. Inte dina. Känner du dig förorättad ska du bara veta hur jag känner mig, kära vänner. Jag har nu valt att radera mitt förra inlägg efter påtryckningar från Adam och från Eva eftersom mina privata problem, enligt dem, inte bör avhandlas på en blogg. Utan någon annanstans.


Med detta har min blogg drabbats av censur och detta i ett Sverige där vi har yttrandefrihet.

Den motvillige maken

Kollegan och jag blve strandsatta på Stockholms Central efter torsdagens storm. Inga tåg gick norrut. Inga alls. Där satt vi tålmodigt väntande väntande väntande på att något skulle hända. Heidi fick då en snilleblixt! Maken färdades nämligen norrut från Blekinge under kvällen och jag hyste en förhoppning om att han eventuellt kunna plocka upp oss om han kanske passerade huvudstaden i passande tid. Jag tog då upp min mobiltelefon och slog en signal till den käre maken och berättade om vårt dilemma och undrade så försiktigt om han kanske kunde tänka sig plocka upp två strandsatta blondinbibliotekarier. Han befann sig i talande stund (klockan var cirka 18) i höjd med Nyköping, några timmar från Stockholm. "Halleluja, vilken tur!", tänkte jag upprymt. -------------(Lång paus) "jahaaaaa", fick maken sedan ur sig med en utdragen suck. "Jag vet inte, jag måste fråga de övriga i bilen om det går för sig" Jag: "????!!. Måste du fråga dina två kollegor om du får lov att plocka upp din hustru som sitter fast i Stockholm och inte tar sig någonstans?" Maken: "Vi tänkte äta i Nyköping och de har säkert tider att passa så de vill nog inte göra den stora omvägen". Då fick jag veta var jag står, kära vänner. Hur kul som helst. Nåväl, efter att ha frågat sina kollegor om de ville göra en loop in till Stockholm C då de passerade huvudstaden för att plocka upp hustrun och hennes kollega gav kollegorna slutligen sitt bifall och den motvillige maken ringde upp för att berätta om denna deras oerhörda ynnest.

I natt jag drömde....

Tåg är tydligen en av de viktigaste drömsymbolerna och just i natt drömde jag om ett snabbtsnabbtsnabbtsnabbt tågåkande som vaktmästarJanne uppmanade mig till att följa med på.

Drömmen om tåg är både en uppmaning och en varning till mig om att rannsaka mig själv. Det gäller alltså inte att jag inte kommer för sent eller att missar tåget.

Och vaktmästarJanne då? Var kom han in i bilden? Han hade i sin tur med sig en butter rockerpolare som "beställt" en långbent blondin från Ryssland som han drev med riktigt elakt. Ja jäklar vilken elak sate. Honom gillar jag inte!

Det är mest roligt hela tiden i drömmarnas värld.

Häromnatten drömde jag förövrigt om en av bibblans mest frekventa beöskare. En alldeles särdeles pratsjuk människa. Han genomgick en märklig metamorfos och förvandlades till Robert Downey Jr. Och han är ju en riktig hunk!

Häpp

vad är väl en bal på slottet?

Jag var en happy Heidi idag med mina Pippi-inspirerade kläder. Ibland strävar jag dock efter en mer glamorös och mystisk och sofistikerad look för att få den där karlen jag är gift med att i alla fall lägga märke till mig och höja på ögonbrynen en aning och med en sådan där typis sängkammarblick i ögonen som bara ångar av åtrå och begär: "Wow, vilken läcker hustru jag har". Men vad är väl en bal på slottet...?

Mina tår är inte särskilt snygga. De är ganska långa och knotiga, i synnerhet den där tån som bor närmast stortån. De är så långa att om de hade varit av normallängd så hade jag haft storlek 32 i skor. När jag lackar dem i min favoritnagellacksfärg möööörkt röd så syns inte där knotiga defekterna särskilt mycket. Inbillar jag mig i alla fall. Men vad är väl en bal på slottet...?

Den heidiska stjärten är ingen käck äppelstjärt, snarare karakteriseras den av en lång palsternacksform med början uppe i ryggen och slutar nere i knävecken. Detta palsternacksliknande stjärtfaktum gör att sexiga tajta jeans inte är min grej liksom. Men vad är väl en bal på slottet...? Jag har ju mängder av kjolar....

Hur löser vi nu allt detta?Säljer den ouppmärksamma karln på Facebook? Klipper av tårna som i Askungen? Gör ett dyrt stjärtlyft eller köper trosgördlar med pushupeffekt?

Eller helt enkelt gilla läget?

Nåja, vad är väl en bal på slottet? Kanske blir det en bal ändå för SKATTEÅTERBÄRINGEN säger att några sköna tusenlappar inom kort landar hos undertecknad!

Häpp!

Heidi tipsar om kundbemötande och ger husmorstips

El-giganten ville inte serva min fina HP Pavillion "eftersom jag inte köpt den där". Jag tyckte då att det vore bra för deras business att serva även min HP eftersom jag skulle betala för det. Att driva företag innebär väl att dra in pengar, eller. Nep, han köpte inte det han, konstigt nog. Då frågade jag om han kände till någon HP-support i Gävle. "Näää, jag vet inte kanske Onoff då". Men visst kan du väl ta fram telefonnumret dit då bad jag snällt. "Näää, jag kommer inte in på deras webbsida, du kan gå in och fråga på SIBA".

What??? Är det så här El-giganten får kunder? Skulle inte tro det. HAn gjorde kardinalsfelet att inte vara serviceminded samtidigt som han hänvisade mig till en konkurrent. Jag kan ta upplysningen att det inte vill serva min fina HP Pavillion men jag kan inte ta ett sådant urbota oproffsigt kundbemötande som El-gigantens personal uppvisar. JAg rekommenderar er att direkt ta kontakt med FöretagsInfo på Gävle stadsbibliotek så kan jag tipsa om böcker om kundbemötande och hur man får och behåller sina kunder!!

SIBA-bruttan, ja hon fixade telefonnumrena på en gång. Tack SIBA, en blomma till er! Och en hundbajssprejad tistel till El-giganten.

Nu lämnar vi detta bakom oss och fortsätter att pyssla inför våren. Jag har tagit en massa sticklingar på mina plantor och planterat dem i ny mustig jord. Tur att det finns en massa fönster att ställa blomsterprakten i, kära vänner. Och sedan, ett doftande tips: Köp hårda tvålar och lägg dem i dina byrålådor och i din garderob så får du väldoft och ett bra medel mot pälsängrar.

Tips två; KAsta inte dina trasiga strumpbyxor, klipp av benen och använd dem som hårband!

Tips tre: ta makens gamla trasiga jeans och få en trendig städlook, för vem säger att man måste se ut som en svettig klimakterietant när man städar?

Tips tre: Använd såpa med sjöbrisdoft!

Allt gott

PINGGG!

Och så blev det fredag den här veckan också. Dagarna går i rasande fart och snart är det dags för PING!!! Münchenbryggeriet. PINGGG! Centrum för Näringslivshistoria. PINGGG! Visby. PINGGG! Konfirmation. PINGGG! Födelsedag. PINGGG! Semester. PINGGG! Födelsedag. PINGGG! Jobba. PINGGG! Semester. PINGGG! Födelsedag. PINGGG! Födelsedag. PINGG! Julafton.

Var glad för fan

Hör ni, vi i Sverige ska inte gnälla över små petitesser som brustna hjärtan, dålig lön, ont i ryggen, sjuka barn, ouppmärksamma makar, sura kollegor, dåliga teveprogram, fel melodifestivallåtar, SJ som aldrig är i tid, böter på biblioteket, felparkeringsdito, liten kulmage, för tidiga morgnar, en hund som kräver uppmärksamhet, tonårstrulighet, Camilla Läckberg, Försäkringskassan, a-kassan. Lägg på mera gnällobjekt bara, hela dagarna hör man folk som gnäller över det ena eller det andra.

Nä, vi ska uppskatta att vi bor i Sverige just nu. Inget jordskalv, ingen tsunami, ingen kärnkraftsolycka, inget inbördeskrig. Var glad för fan. Var glad för att din kaffebryggare puttrar på morgonen, var glad åt att solen skiner genom trädtopparna, var glad för att du har en skön halsduk om halsen, var glad åt att vara ute och få rödrosiga kinder, var glad åt att ett bibliotek finns nära dig där du kan få leende service från Sveriges trevligaste bibliotekspersonal.

Var glad för fan! Just nu är jag glad för att jag klarat tio armhävningar på knä och tre riktiga. Puuuh.

Läskiga dystopier, pengar och en ny vän - en vanlig onsdag

28 dagar senare, en pastisch på dystopiklassikern I am Legend har gjort mig en aning mörkrädd. Måste nog ha brödkaveln och den kära Sabatiern inom räckhåll i natt. Jodå, jag har kolla alla låsen, uppmanat doggen att se galet grym ut ( och det var en träning som hette duga, vet alla goldenägare. Suck) De där zombieliknande virussmittade varelserna (inte doggen Halifax alltså) är nämligen inte att leka med. Sen funderar jag på om det var dålig bildkvalitet på just den här dvd:n eller om den där pixligheten skulle föreställa en slags konstnärlig effekt? Vet du?

Sen då? Jag har gått ungefär 10 000 steg idag, fått ett rejält lönelyft, haft mina blonda lockar utsläppta så maken under den arla morgonstunden bara stirrade på mig, helt mållös, för att därefter utbrista: "Du är dig inte lik, du är liksom gullig och jag vet inte om jag tycker det är bra eller inte". Jahapp, jag fattade inte vad han menade. Gör du? Sen då?Jag har försökt intala den stackars sjuka sonen att äta lite, förbannat mig för att jag klädde mig i kort kjol och tunna strumpor och bara en kort mockajacka eftersom det var så kallt. Antal tekoppar den här marsonsdagen à en liter=4.

Avslutningsvis vill jag berätta att maken är borta, jag menstruerar, lyfter hantlar 4 X 20 lyft per arm och beundrar min smärta midja.

Nu tänker jag bli asocial, kära vänner, och gå och läsa en bok. Ikväll är min kompis bara Sofi Oksanen och Utrensning. (Brödkaveln och min älskade trotjänare monsieur Sabatier följer med i sänghalmen)

Jag är en mustig kvinna

Härliga lediga fredag! Nä, jag bryr mig inte ens om att duscha, det är ju bara hunden och jag som ska umgås. Nä, jag bryr mig inte om att göra ett ansikte heller, det är ju bara hunden som ser mig. och han älskar mig ändå. Att jag hurtat ute i skogen i nästan två timmar i vårsolen idag ger mig en mustig doft av sund kvinna som gör att jag verkligen ger den sunda livsstilen ett ansikte!

Och vet ni vad? Efter hurtpromenad nummer ett inmundigade jag en trevlig brunch på stekta ägg och stekta tomater och sen satte jag mig i soffan och kikade på Eat, pray, love med Julia Roberts. Klockan var inte ens elva!!! Men hur beter jag mig?

Jag tyckte att filmen var rätt så tråkig dessvärre....

Nu tar jag mig ett glas rödtjut och daskar ner några kycklingfiléer på skärbrädan!

Trevlig kväll på er, alla kära vänner.

Och här kan ni hjälpa mig lite till

Tidig tystnad tarvar tankeflöde

Jag har blivit oerhört morgonpigg. Eller är det sömnlöshet? Måste vara GI-maten. Nu, idag, har jag nämligen varit vaken sedan 4.00 och sett det trolska månskenet lysa upp rummet. Så, vad gör man i denna arla stund månne?

Kör 3 x 20 per arm med mina lila hantlar.
Kör lite situps.
Läser en bok.
Dricker dagens enda kopp kaffe.
Stryker en blus.
Funderar över vilken frisyr som gör Heidi idag. Är jag bohem, chic, elegant eller naturlig kanske?
Hatar Khaddaffi.
Mediterar.
Tänker på statistikbeståndet. Vad fasiken vad det är traggligt att söka i SCB:s databaser.
Grämer mig över att jag upptäckte doktorandtjänsten för sent för att söka.
Längtar till jobbet. Jag älskar ju mitt jobb och allt omkring det.

Eller nåt.

Enligt en artikel i någon av alla hälsotidningar fanns dock en artikel som menade att människan tänkte 50 000 tankar varje dag (tycker jag är himla lite). Och så lärde artikeln oss verktygen för att fokusera, underförstått tänka mindre eftersom hjärnan riskerar att bli INFORMATIONOVERLOADED.

Själv blir jag rädd för det där mindfulnesskonceptet eftersom jag tror att om man slutar tänka och slutar låta tankeflödet bara komma så slutar man utvecklas och blir till slut en amöba.

Men framförallt så njuter jag så oerhört av den tidiga tystnaden. Bara jag och katten och mina kära morgontidningsbudkollegor är uppe.

Nu ska jag gå och se vad garderoben har att erbjuda idag.

Gomorron på er.

Sex glas vin utan att få dåligt samvete

Idag kan jag dricka 6 glas rödtjut eftersom jag går i två timmar. Allt enligt den här uträkningsmodellen.