min sista måndag som ogift

Vägen till det myggrikaste stället i Sverige, Österfärnebo, är lång. Nästan 5 mil enkel resa. Vägen är alltid alltid tungt trafikerad av tunga fordon. Ju tyngre dess bättre. Väg 56 är machochaffisarnas revir. Ni vet de med håriga och seniga underarmar och snus under naglarna. Och där kuskade undertecknad fram med takräcket fladdrande för att lönearbeta på det vackra biblioteket, den gamla komministergården. Vilket underbart ställe! Vilken hemsk väg.

Första dagen idag och jag blev osams med skrivaren, hittade musbajs och sorterade och rensade bort gamla gamla tidskrifter från 2002 och framåt, åt helfabricerad cannelloni, drack kaffe och pratade med besökarna och delade ut lånekort. En helt vanlig dag i böckernas värld.

Läs därför en bok! Läs Youngs thriller Ödehuset där huvudkaraktären som förlorat sin lilla lilla dotter Missy (kidnappad och mördad?) rent bokstavligen ställs öga mot öga med Gud och ställer Gud till svars. Gud är förövrigt en svart kvinna som kallas Pappa (!)

Allt gott