vad gör en bibliotekarie hela dagarna?

Idag promenerade jag inte till jobbet. Det var igår. Drygt trettontusentvåhundra steg under en och en halv timme fördelat på ungefär tolv, tretton kilometer. Kände mig superstark och oövervinnelig. Men det var igår.

Idag har jag aningen träningsvärk i min superduperkvinnliga ändalykt som ju blivit hjärtformad fast och fin av mina milsånga trippanden i mina Easytones från Reebok.

Imorse anlände jag till jobbet cirka kvart över sju. DAtorn tog tjugo minuter på sig att starta och jag hann med att uträtta en del toalettbehov, placera matlådorna i kylen, ta av mig koftan och plocka upp böckerna som skulle återlämnas ur ryggsäcken samt kolla kalendern. Därefter hann jag plocka upp lite böcker i hyllorna. Sen var det dags för varannanveckas bokmöte där bibliotekarierna bestämmer vilka böcker som ska köpas in. Sicken maktposition vi har! Och lite annat dryftades förstås. Och sen blev klockan tio.

Jobbade på med statistikdokumentet, svarade på e-post, förberedde radiopratet, förberedde mötet med Almi, plockade bort lite gammalt uppe på avdelningen. Och sen var det dags för lunch.
Och sen var det dags för möte. Och sen var det dags för omvärldsbevakning om sociala medier, Digidel, Libyen, försäljningsteknik och en avslutande putsning på statistikdokumentet, lite webbpublicering, svar på en del e-post (ja jäklar vad e-post det blir) och så har jag sökt en universitetskurs förstås.

Och sen var det dags för en tjugominutare fikapaus.

Och sen var det dags för passtjänstgöring.

Och dottern är inte kvar längre. Inte undra på att man känner sig betryckt.